tänk vilken ångest man får när man lyssnar på gamla gubbar som snart inte kommer finnas kvar i musikvärlden längre. visserligen går låtarna fortfarande som rinnande vatten, men chansen att se dem alla live? oufh. time is ticking. min mamma är den som hade den skönaste musiksmaken på "sin tid". beatles, beach boys, clash, cash.. nu är hon den personen som ber mig ladda ner radioplågor som t.ex darins cover på viva la vida. fuck you darin! fuck you long time!

huvudvärken är numera bearbetad. soft. nu kilar jag över till line.

The Nerves – Hanging On The Telephone