det var skönt ett tag. en slags befriande känsla att gå in och sätta sig i en mörk datorsal där endast ljus från den mulna himlen lyste in. som en liten paus från det röriga springandet upp och ner i trapporna i skolan. jag tog platsen bredvid fönstret. fick i tankarna att där, just precis där, kan jag slänga ut alla mina papper och hamna i djup koncentration i mitt plugg. det varade i 15 minuter. 15 underbart fina minuter. sedan stormades en klass in "det finns ingen datormus här!!!!!!" "inte här heller!!!!!!!!" "urban vad ska vi göra nu då!?!?!?!?". muppar.

så tack chris martin, neil young, bon iver, band of horses och tobias fröberg för era perfekta melodier. nu kan jag sjunka in i djup koncentration igen.