vad härligt det är när man missar tåget med två sek och dörrarna stängs framför pallet på en. arsel. får vänta i två timmar för den kassa timingen.

för att jämna ut tiden kollar jag igenom klipp med the hives. det var ett tag sen. kommer ihåg när jag hörde dem första gången. det var någon gång 2005, när jag fick låna towes mp3 under någon mattelektion. hon snodde musik av sin bror, och jag älskade den musiken. hate so say i told you so har fortfarande inte blivit dålig. kan ju säga att de fyller ut världsryktet som liveband ganska..... fint. när jag och jossan såg dem live på peace and love för två år sedan så var jag i extas. under festivalens gång så hade jag töjt ut ett par utav mina brallor ganska hårt så jag blev så förbannad på mig själv när jag inte kunde släppa loss helt när de lirade, utan fick stå och hålla i min brallor istället. men fan vad bra det var.

haha. det här klippet är ändå ganska underhållande. både pelle och niklas ser ut som rookies. pelle gör bort sig lite, så sänker han huvudet och flinar helatiden. roligt. 10 år sedan. sjukt. man hör ju på niklas "en, två tre, fyr" att de är från fagersta också.